Jag hittade den här texten som definerar hypertext. Jag fastnade för det här stycket som säger något om hur bra hypertext ska vara utformad vad gäller länkar:

Lots of links. If each document has just one link, then it is little more than normal, sequential text. A hypertext document should present the reader with several links, offering a choice about where to go next. Ideally, a document should present as many relevant links as the reader can easily comprehend and select among.

Ett bra hypertext-dokument ska alltså inte bara innehålla enstaka eller ett fåtal länkar. Det ska innehålla så många relevanta länkar att det är lätt för läsaren att + välja. Man kan ju fråga sig hur många länkar det kan tänkas vara. Vilket ratio blir det? Hur den är ligger till med den saken så kan man konstatera att den ursprungliga idén med hypertext, som f ö är äldre än din farfar, är något annat än den hypertext som vi ser på nätet idag.

Länkgrafen i förändring

Det här resonemanget är inte nytt, men fortfarande intressant att reflektera över: När Google började sin resa indexerade och tillgängliggjorde andra sökmotorer på internet informationen genom att främst mäta innehållet “On page”. Nyckelordsdensitet och annat, hade mycket större enskild betydelse. När Google introducerade sin PageRank teknologi, så var det generella länkbeteendet på internet en smula annorlunda. Man var mer frikostig med att länkar utefter vad man ansåg vara relevant och kvalitativt innehåll. Man kan ju resonera som så att olika människors referenser till varandra alltid utgjort någon sorts transaktion av någon sorts kapital, men länkar som kapital har helt klart förändrats sedan Google och PageRank kom till världen. Läste en bloggpost häromdan, och den är i sin helhet inte relevant för den här bloggposten, men jag fastnade för en rad som jag tyckte var rolig, och kanske lite intressant, även om uttrycket var oavsiktligt fyndigt:

Download the PDF for free (pay by linking or tweeting this blog post)

Som den naturligaste saken i världen; det är gratis, men du får betala med en länk. Det här sättet att tänka är en direkt följd av att Google har förvandlat länken till en handelsvara. Det är helt enkelt på det viset att Google får snällt anpassa sina metoder att mäta relevans och kvalitet  efter hur beteenden förändras. Sannolikt är Google’s ingenjörer sedan länge smärtsamt medvetna om denna verklighet ständig förskjutning. Man skulle kunna tänka sig att Google i längden på något sätt tvingas kompensera för att länkar inte längre är en lika bra och tydlig signal. Åtminstone inte en signal för kvalitet eller relevans. Seobook.com postade för ett drygt halvår sedan en mycket bra post om hur Google förändrar internet.

Är det någon mer än jag som tycker att det klingar lite ihåligt när Google’s representanter rekommenderar Webbmastrar att inte lägga resurser på annat än att skriva bra innehåll och sedan aktivt ge katten i att promota sitt eget innehåll? Så länge det inte rör sig om att köpa AdWords förstås…

Hypertext, Google och länkgrafen

I den här bloggposten kikar vi kort på fyra språkverktyg som Google lanserat. De bakomliggande teknologierna för de här publika tjänsterna är sannolikt bara en liten del av Google sammanlagda verktygslåda och tjänsterna nog är bara en liten light-demonstration av deras verkliga ingenjörs-kraft.

Google Sets

Google Sets är en sorts demonstration av hur man kan implementera och skapa ett sorts gränssnitt för topic modeling. Topic modeling är ett begrepp som på senare tid hörts i SEO-svängen i samband med att en viss amerikansk sajt undrat huruvida den ena varianten av topic modeling, LDA – Latent Dirchlet Allocation, är den som Google använder sig av för att mäta relevans i olika sammanhang, eller om det är så att det är den andra – Probabilistic Latent Semantic Indexing, PLSI. Hur det än ligger till med den saken så är Google Sets något så unikt som en praktisk implementation av någon variant av topic modeling och som ger en fingervisning i hur, eller kanske snarare att det fungerar. Här är patentet för själva gränssnittet.

För den som jobbar med sökmotoroptimering så är Google Sets ett ganska användbart verktyg… Hurdå? För den som någonsin suttit och funderat över hur man kan öka relevansen för ett dokument i förhållande till en viss sökfras så är detta ett schysst tillägg i verktygslådan. När man har:

• Optimerat titeln och tjockat på med både singularis och pluralis
• Skrivit en konsis rubrik
• Skrivit en lång och ointressant text med lite för många omnämningar av den aktuella sökfrasen och också några andra grammatiska former av den

Fortfarande inte etta, vad göra?

Nu plockar du fram Google Sets och laddar på med ett par varianter av den aktuella sökfrasen och, vips så föreslår Google  ett antal olika nyckelord som är besläktade. Normalt när man skriver text så får man börja med att fundera ut vilka relevansmässigt närliggande begrepp som ska omnämnas och avhandlas i sin text. Varför inte ta en titt på Google’s egen definition av vad som är relevant? Google Sets är demonstrerar hur Google kan mäta relevansen av ditt dokument i förhållande till en viss sökfras.

Google Scribe

Google Scribe är en sorts avancerad auto suggest-funktionalitet, ungefär som det inbyggda T1 som finns i din mobil, men taget ett steg längre. Hur den här tekniken fungerar mer specifikt, är svårt för mig att gissa kring annat än att det kan röra sig om en maskin som har grammatiska regler klart för sig och som lär sig hur meningar sannolikt fortsätter med hjälp av statistik från Google’s Index.

Hur bra det här verktyget fungerar tycker jag visar, bland annat, hur bra Google är på att bedöma språket vad gäller grammatik och stavning. Här är för övrigt en forumtråd om Scribe som är rolig.

Reading Level

Reading Level finns som en ny parameter under Advanced Search på Google.com. Ett tänkbart scenario då man kan tänkas använda sig av Reading Level är då man vill exkludera sådana dokument som inte är akademiska. Alldeles oavsett om man tycker att detta är en användbar funktion eller inte så betyder det att Google har förmågan att bedöma kontext – om ett visst dokument är skrivet med ett akademiskt språk och hör hemma i sådana kontext.

En sökning på ordet “linguistics”, ger bilden att sökordet förekommer främst i akademiska sammanhang.

En sökning på frasen “big brother”, antyder föga förvånande att den språkliga kontexten inte främst är av akademisk karaktär.

Betyder detta att om man vill synas på akademiska termer, att man måste skriva på ett akademiskt språk, allt annat lika? Det är möjligt, men det betyder i alla fall att Google kan bedöma i vad för slags kontext en viss sökfras sannolikt hör hemma . Till exempel så förväntar sig sannolikt någon som söker på frasen “sökmotoroptimering”  att få läsa ett dokument fullt av gissningar på risig svenska och med svärord och svengelska om vartannat. Att skriva på ett annat språk vore rena självmordet för varje sökmotorkonsult. Detta med kontext är dessutom intressant vad gäller inlänkar. Man kan exempelvis föreställa sig att en länk från blogg.se inte kommer att kunna påverka rankingen för ett akademiskt dokument publicerat på en universitetssajt. Inte i samma mån som en länk från en från ett kontextuellt mer liknande sammanhang åtminstone.

Google Translate

Google Translate är världens bästa översättningsverktyg. Som är gratis och som jag känner till åtminstone. Här är en video som Google själva producerat om saken:

Sammanfattningsvis

Den sammanlagda bilden av de här exemplen visar en sökmotor som gör sig förberedd på att bli mer än en sökmotor. Tänkte använda ett citat av Stowe Boyd:

Meaning is the new search

Och ett till av Eric Schmidt, Google Inc VD:

“As you go from the search box [to the next phase of Google], you really want to go from syntax to semantics, from what you typed to what you meant. And that’s basically the role of [Artificial Intelligence]. I think we will be the world leader in that for a long time.”

Möjligheten att genom dataansamling, information retrieval, kunna förutse avsikter bakom ett visst beteende på nätet, rymmer en enorm kommersiell potential. Skillnaden mellan att kunna visa annonser i närheten av vissa sökord och fraser, och att kunna förutse ett kommersiellt behov baserat på mönster av beteenden och därigenom avsikten bakom orden och fraserna, är stor och det är här Google har potential att bryta ytterligare mark. Faran är att systemet blir självmedvetet och med våld vänder sig mot sina skapare.

Google och meningen med ord

När jag säger problemet så menar jag egentligen flera saker. För det första så är det resursintensivt att skapa innehåll. Speciellt kvalitativt innehåll. Den stora resursåtgången för att skapa innehåll är alltså ett “problem” för en sajtägare. Helst skulle sajtägaren vilja köpa fantastiska texter för inga pengar alls och publicera dem i en strid ström på sin sajt. Och bara luta sig tillbaka betrakta när omvärlden interagerar med innehållet och pengarna så att säga rullar in.

Det andra problemet är att när man är upphovsrättsinnehavare till en viss text så är det inte alltid alldeles självklart att Google tycker samma sak. Det beror på att webben fungerar på det sättet, alldeles oavsett Google’s existens, att bra innehåll publiceras till höger och vänster, delas, citeras, stjäls och återanvänds ända tills det faller i glömska. Det här måste Google förhålla sig till på ett ingenjörsmässigt vis. D v s, de måste skapa en teknologi som kan identifiera den ursprungliga källan till ett visst innehåll. Google är mycket bra på detta, men inte perfekt. De har enorma mängder data som de kan använda för att statistiskt bestämma vilken sajt som är den mest sannolika ägaren till ett visst innehåll.

Canonicalization

Canonicalization är en term som beskriver processen att bestämma vilken data som är standard, eller normal. Här är exempel på några av de parametrar som Google har att kika på när det gäller deras egen canonicalization-process för sökvägar:

• Länkar till den specifika sidan – anger någon eller några av de sajter som publicerat ett visst innehåll en annan sida som källa? Antalet länkar till den specifika källan har sannolikt visst inverkan på sannolikheten att innehållet tillhör den mest inlänkade källan. Beroende på vad det är för sorts länkar förstås.
• Domänauktoritet – Google har sannolikt ett mått på hur sannolikt det är att en viss sajt duplicerar andra sajters innehåll, i förhållande till måttet domänauktoritet (Som finns).
• Tidpunkten – Vem publicerade innehållet först? Den självklara parametern kan tyckas, men eftersom Google inte spindlar alla sajter i varje ögonblick så finns ju en sorts tidsmässig döda vinkeln som är den tid mellan Google-boten’s besök till en viss sida eller sajt.

Det finns alldeles säkert en lång lista med olika ställen där Google tar tempen för att bestämma ägare och dessa 3 är sannolikt en betydande del av teknologin. Säg till om jag missat något viktigt! Vad som också är intressant är hur Google på förhållandevis kort tid introducerat nya tekniker för att hjälpa sajtägare att komma till rätta med den här typen av problem.

Nya metoder för webmasters

För ungefär ett år sedan dök möjligheten att använda sig av canonical-taggen mellan olika domäner. Då kunde man alltså börja med att via canonical-taggen peka på en annan domän som ägare till ett visst innehåll. Man kan anta att detta skulle vara till fördel för både den som publicerar innehållet såsom icke ägare och för den som är den faktiska ägaren. Eftersom det rimligen inte uppstår några tvivel om vem som äger innehållet, så blir varken ägare bestulen eller “lånaren” straffad.

För bara 2 veckor sedan dök det upp en ny meta-tagg. Den är tänkt för nyhetssajter och fungerar i skrivande stund för Google News endast. Sannolikt vill Google ge nyhetssajter en spark i baken och få dem att vara mer noggranna med att ange källa till ett visst innehåll. Utan att ha läst på speciellt mycket om hur den nya meta-taggen mottagits av webmasters så för man förmoda att den blir föremål för kritik eftersom man helt frankt kan använda taggen för att utge sig för att vara ägare till ett visst innehåll. Man får utgå från att taggen kommer att fungera som ett komplement till Google’s mer avancerade tekniker.

Risker med rel=”canonical”

Kanske har Google insett att enkla misstag i användningen av canonical-taggen kan få katastrofala följder. Det är betydligt svårare att ställa till det med den nya meta-taggen är det är med cross domain canonical och canonical-taggen i stort. Därför är den ett välkommet tillskott.

Skillnader i arbetet sökmotoroptimering

Hur ska den som jobbar med sökmotoroptimering förhålla sig till de eventuella svårigheter som uppstår när ens innehåll sprids på nätet? Det finns del småsaker som man kan göra för att minska möjligheterna för innehållstjuvarna. Att länka både externt och internt i sina texter på nätet gör det också lite besvärligare för spammare och att dra nytta av dina texter. I stort så skulle det underlätta om folk som publicerar sig på nätet faktiskt lade sig till med den goda vanan att länka till källmaterialet. Det skulle förbättra situationen för alla förutom de som vill låna innehåll. Här är det för övrigt på plats med en ordentlig känga till de stora dagstidningarna som gör sitt bästa för att torka ut och likrikta kommunikationen på nätet. HTML står för hypertext markup language. Det verkar många ha glömt bort fullständigt.

Innehållsmos

Att låna innehåll är också en stor möjlighet för de som jobbar med sökmotoroptimering. Det är en fullt legitim metod för att skapa innehåll, att låna små bitar av flera andra källor och sätta ihop dem på ett vis där de olika bitarna bildar en ny helhet. För en viss typ av sajter så är det här ett mycket bra sätt att jobba på. Det gäller i synnerhet stora sajter med stora mängder dynamiskt genererade sidor. Här är ett exempel på detta från svenska Eniro.se, med sidan om David Wickström. Sidan lämnar en del i övrigt att önska men min gissning är att det beror på att det inte finns tillräckligt med folk som heter på det viset och samtidigt producerar aktuellt innehåll i en mångfald av kanaler.

Slutligen

Jag föreställer mig att Google i ett större perspektiv är kraftigt beroende av att på ett i detalj korrekt vis kunna bestämma vem som har rätt att publicera viss innehåll. Dels för att täppa till stora hål som spammare annars utnyttjar, och dels för att kunna vara en auktoritet bland sökmotorer och inte börja visa felaktiga ägardata för viktigt innehåll. Google har ju redan siktet inställ på världens alla böcker och skulle nog gärna få kontroll på allt forskningsmaterial också. Om inte för att skaffa sig en bild av vem som skriver vad i världen så går det också bra att kapitalisera på trafiken.

Vem äger innehållet?

Tanken är väl att man ska kunna undvika att slösa tid på att klicka sig fram och tillbaka till sidor som om man fått en liten förhandstitt på, inte valt att besöka. Sen är det ju också så att Google kan kombinera den data de får i samband med klick på ett sökresultat där klicket föregåtts av en förhandstitt på målsidan och/eller ett eller fler alternativa resultat från samma SERP, och den data de får vid klick där ingen förhandstitt använts. Här är alltså ytterligare parametrar som kan användas för att mäta kvalitet eller åtminstone vikta resultaten på en viss typ av sökningar eller vissa specifika sökningar.

Preview snippets – Förhandstittsutdrag

Eller vad det nu kan tänkas komma att kallas när det väl lajvas på bred front. Det är iallafall så att man (oftast) får ett litet utdrag av ett stycke i sidans text förstorat. Hur Google väljer vilken del av texten är för mig oklart denna afton. Det ser i alla händelser ut på det här viset:

Denna bild visar också hur Google i samma bild visar två delar av en mycket lång och intressant bloggpost om IsJouren som i sin helhet inte får plats i bildrutan. Att det är två olika delar illustreras som synes av någon sorts sick-sack-brott av dokumentet.

Illustrerande video

När jag spelade in video noterade jag tomma vita fält på vissa sidor och kvalificerad gissning här är att funktionen inte, i nuläget, klara av att visa flash-innehåll.

Sökmotoroptimering, design och konvertering

Det här kan bli en av de många förändringarna som Google genomfört på sistone, som faktiskt tillför något väsentligt nytt och som också blir den förändringen som får störst effekt för hur folk arbetar med sina webbsidor. Det innebär också att design i högre grad blir direkt associerat med sökmotoroptimering, vilket i sig är en svindlande tanke. Det blir alltså ofrånkomligt att vi som jobbar med sökmotoroptimering tar större hänsyn till hur en sajt ser ut. Tidigare har man levererat besökare och när besökaren väl kommit in på sajten har det handlat om att sajten ska vara konverteringsoptimerad. Nu kan alltså conversion-folkets arbetsplats komma att flyttas ut i SERP:en. Martin Sandberg samlade ihop de nyheter som Google lanserade under september 2010, och konstaterar att det varit en intensiv månad. Google verkar inte ha för avsikt att dra ner på tempot i oktober, utan verkar ha åtminstone en verkligt saftig nyhet i rockärmen.

Google testar förhandstitt direkt i sökresultaten

Sajtstrukturen i URL, breadcrumb eller båda

Det finns ju olika åsikter om hur URL-strukturen på en väloptimerad sida bör vara utformad. Vissa menar att url:en bör reflektera strukuturella innehållshierarkier. Själv tycker jag att en platt url-struktur är att föredra även om det troligtvis inte har någon större betydelse. Främst för att jag tycker att breadcrumbs är bättre lämpat för uppgiften men också för att man får bättre kontroll på nyckelorden i url:en på en specifik landningssida. Det blir också lättare för en användare att komma ihåg en url ju enklare dess utformning är. Precis som Matt Cutts förklarar i videon här:

Man kan ju tycka att det bättre att man visar hierarkier i både url och breadcrumbs för att vara på den säkra sidan, och det skadar ju inte att vara tydlig mot användare.

http://polisen.se/Lagar-och-regler/Tillstand-for-lotteri-och-loppmarknad/

Jag skulle nog säga att det är en trade-off mellan att ha en lättmemorerad url med bättre kontroll över nyckelord i url, mot att ha extra tydlig sajtstruktur.  Numer visar ju dessutom Google breadcrumbs i sina sökresultat istället för urlar. Tyvärr än så länge inte i någon större utsträckning.

Google breadcrumbs

Det verkar vara en vanlig undran, hur man ska koda sina breadcrumbs för att Google ska visa dem istället för url:en i SERP:en. Matt Cutts svarar i den här video ganska uttömmande.

Det handlar alltså om att koda rätt och att sajten i fråga måste ha uppnått någon nivå av tillförlitlighet i Google’s ögon.

Hur ser då koden vanligtvis ut på sajter som fått breadcrumbs i Google-SERP:en?

Jag har spanat efter sajter som fått breadcrumbs i sökresultaten och hittat följande:

• De ligger i en <div> eller en <p> som har id eller class “breadcrumbs” eller “bread-crumbs”
• Den vanligaste avskiljaren är > (&gt;)

<p class="breadcrumb">
<a href="http://davidwickstrom.net/">Hem</a> &gt;
<a href="/landa</a>">Undersida</a> &gt;
<strong>Aktuell sida</strong>
</p>

Anpassade breadcrumbs

På tal om att ha kontroll över nyckelord i sin url, så gäller ju samma sak med breadcrumbs.

En som sysslar med sökmotoroptimering har en rad olika element att laborera med:

• title
• h1
• h2
• textinnehåll

Varför inte lägga till breadcrumbs till listan?

Om vi utgår från att man med en landningssida försöker täcka in ett par huvudnyckelfraser och ett knippe av de mest trafikerade long-tail-varianterna, så är det mycket tacksamt att kunna fiffla lite även med breadcrumbs. Titlar, rubriker och text går ju att ändra hursomhelst, och samma flexibilitet är inte så dumt att ha även för breadcrumbs.

Märk väl att jag vill rekommendera att man behåller en viss konformitet, att man inte spejsar ut alltför mycket när man väljer vad sin breadcrumb ska döpas till. Det kan räcka med att använda en annan grammatisk form på sitt nyckelord, specifik longtail-variant av detsamma eller för oss svenskar kanske en särskriven variant.

Tips: Kika efter lämplig variant i Google Suggest!

Så här fixar man anpassningsbara breadcrumbs i WordPress

Här finns det såklart tusen olika lösningar varav många förmodligen skulle vara tjusigare än min variant. Strykan med min variant är att den kräver minimalt med kodning och ger samtidigt en mycket smidig och effektiv lösning.

Förutsättningar:

1. Installera WordPress-pluginet Headspace2.
2. Lägg till följande kod i functions.php:

function david_breadcrumbs() {

 $delimiter = '>';
 $name = 'Hem'; //text for the 'Home' link
 $currentBefore = '<strong>';
 $currentAfter = '</strong>';
 $current = MetaData::get_custom ('Breadcrumbs');

 if ( !is_home() && !is_front_page() || is_paged() ) {

 echo '<div id="breadcrumbs">';

 global $post;
 $home = get_bloginfo('url');
 $hometitle = get_bloginfo('name');
 echo '<a title="'. $hometitle . '" href="' . $home . '">' . $name . '</a> ' . $delimiter . ' ';

 if ( is_category() ) {
 global $wp_query;
 $cat_obj = $wp_query->get_queried_object();
 $thisCat = $cat_obj->term_id;
 $thisCat = get_category($thisCat);
 $parentCat = get_category($thisCat->parent);
 if ($thisCat->parent != 0) echo(get_category_parents($parentCat, TRUE, ' ' . $delimiter . ' '));
 echo $currentBefore;
 if (!empty($current)) {
 echo $current;} else {
 single_cat_title();}
 echo $currentAfter;

 } elseif ( is_day() ) {
 echo '<a href="' . get_year_link(get_the_time('Y')) . '">' . get_the_time('Y') . '</a> ' . $delimiter . ' ';
 echo '<a href="' . get_month_link(get_the_time('Y'),get_the_time('m')) . '">' . get_the_time('F') . '</a> ' . $delimiter . ' ';
 echo $currentBefore . get_the_time('d') . $currentAfter;

 } elseif ( is_month() ) {
 echo '<a href="' . get_year_link(get_the_time('Y')) . '">' . get_the_time('Y') . '</a> ' . $delimiter . ' ';
 echo $currentBefore . get_the_time('F') . $currentAfter;

 } elseif ( is_year() ) {
 echo $currentBefore . get_the_time('Y') . $currentAfter;

 } elseif ( is_single() ) {
 $cat = get_the_category(); $cat = $cat[0];
 echo get_category_parents($cat, TRUE, ' ' . $delimiter . ' ');
 echo $currentBefore;
 if (!empty($current)) {
 echo $current;} else {
 the_title();}
 echo $currentAfter;

 } elseif ( is_page() && !$post->post_parent ) {
 echo $currentBefore;
 if (!empty($current)) {
 echo $current;} else {
 the_title();}
 echo $currentAfter;

 } elseif ( is_page() && $post->post_parent ) {
 $parent_id  = $post->post_parent;
 $breadcrumbs = array();
 while ($parent_id) {
 $page = get_page($parent_id);
 $breadcrumbs[] = '<a href="' . get_permalink($page->ID) . '">' . get_the_title($page->ID) . '</a>';
 $parent_id  = $page->post_parent;
 }
 $breadcrumbs = array_reverse($breadcrumbs);
 foreach ($breadcrumbs as $crumb) echo $crumb . ' ' . $delimiter . ' ';
 echo $currentBefore;
 if (!empty($current)) {
 echo $current;} else {
 the_title();}
 echo $currentAfter;

 } elseif ( is_search() ) {
 echo $currentBefore . 'Sökresultat för' . get_search_query() . $currentAfter;

 } elseif ( is_tag() ) {
 echo $currentBefore . 'Poster taggade med &#39;';
 single_tag_title();
 echo '&#39;' . $currentAfter;

 } elseif ( is_author() ) {
 global $author;
 $userdata = get_userdata($author);
 echo $currentBefore . 'Inlägg skrivna av ' . $userdata->display_name . $currentAfter;

 } elseif ( is_404() ) {
 echo $currentBefore . '404' . $currentAfter;
 }

 if ( get_query_var('paged') ) {
 if ( is_category() || is_day() || is_month() || is_year() || is_search() || is_tag() || is_author() ) echo ' (';
 echo __('Page') . ' ' . get_query_var('paged');
 if ( is_category() || is_day() || is_month() || is_year() || is_search() || is_tag() || is_author() ) echo ')';
 }

 echo '</div>';

 }
}

Den här koden är en modifierad variant av utmärkta dimox breadcrumbs!

Genom att följa instruktionerna i videon så lägger du till ett specialfält i editorn i WordPress så att du kan specifiera hur din breadcrumb ska se ut.

För att visa breadcrumbs på sin sajt behöver du inkludera en liten kodsnutt som anropar breadcrumb-funktionen som vi klistrat in i funtions.php, i de templates där du vill ha dem:

<?php david_breadcrumbs(); ?>

Vanligt är att man lägger till den i header.php för då får man breadcrumbs på hela sajten i ett svep. En del vill inte ha breadcrumbs i sidhuvudet av designskäl och då kan man ju såklart lägga till breadcrumbs i alla templates var för sig; single.php, page.php, archive.php etc.

Anpassade breadcrumbs i WordPress